Låt det rinna, det gör jag med denna text...

Att tycka en person i mitt fall en tjej är jordens finaste på alla sätt och vis, det gör det så underbart när man får sms, eller träffar henne. Men att veta när man sedan ska säga hejdå och det är/kan vara 100år kvar tills nästa gång det är så jobbigt. Att veta själv inombords att man både vill och kan göra allting för att man ska ses oftare eller vill. Men inte veta om den andre personen vill detsamma eller så. Vad ska man göra liksom? Är lite små svag när det gäller sådana grejjer, vill inte vara på men ändå vill jag ju inte bara vara hennes vän som alla andra, vill ju vara den speciella killen som jag hoppas att få bli. Jag vet inte vad jag ska göra, om det är tiden eller vad det nu skall vara som ska få det på bättre väger, nu är du(hon) långt ifrån mig och kommer säkert vara det ett tag. Hatar hatar det. Vill bara träffa dig, kyssa dig, berätta hur fin du är och allting. Huuuuuur :(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0